Smärta...
Börjar så sakterliga återvända till det "normala", fast en lite bättre version av mej själv eller nåt.... Har varit i dimmans land allt för många dagar nu och nu ser jag ljuset i den där mörka tunneln som jag själv valde att kliva in i.
För en vecka sen var jag på en fantastiskt lång men fantastiskt bra dag i Växjö med intressanta föreläsare hela dagen. Många tänkvärda på en och samma gång. Vi fick bla lära oss/ta del av att;
- Inget är så ovanligt som det normala
- 95% av allt vi gör - gör vi av vana!
- Om vem ser en bild mer än 1000 ord? Den som är på bilden eller den som betraktar den?
- Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.
- Den högsta formen av intelligens är att ha förmågan att kunna betrakta en annan människa utan att döma.
Det hela avslutades med grundaren för Glada Hudikteaterns grundare samt några personer från långfilmen som gjorde ett starkt intryck på publiken...
Har tiden just nu, som jag aldrig har annars, att kunna stanna upp och reflektera över både stort och smått. Egentligen vet jag inte om det är så klokt att göra det men man måste ju våga utmana sig själv i det också, annars stagnerar man och fastnar i mönster man inte vill vara eller trivs i.
Har kommit på mej själv att jag gärnar fastnar i ett fack, och vad allt det innebär, tex fotboll. Kanske inte så konstigt eftersom man känner sig trygg med det och kan det någorlunda väl. Men om man ska försöka ta saker till nästa nivå så behövs det ju något mer...jag behöver helt enkelt bli "bredare" i mitt tänk för att då blir förmodligen utbudet bredare också. För fy för att bli som killen på gymet, vars hela liv verkade hänga på storleken på biceps, oerhört smalt tänk!! Jag tänker då, hur skulle en sådan människa kunna dela med sig av något till nån annan om man är sååå självupptagen? Måste tänka ut nåt bra att säga till honom...
Som vädret är nu så är jag evigt tacksam för att jag även denna vinter inte kommer behöva vistas i kylen alltför länge...för jag HATAR att frysa!!
"Be yourself - everybody else is already taken"
För en vecka sen var jag på en fantastiskt lång men fantastiskt bra dag i Växjö med intressanta föreläsare hela dagen. Många tänkvärda på en och samma gång. Vi fick bla lära oss/ta del av att;
- Inget är så ovanligt som det normala
- 95% av allt vi gör - gör vi av vana!
- Om vem ser en bild mer än 1000 ord? Den som är på bilden eller den som betraktar den?
- Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.
- Den högsta formen av intelligens är att ha förmågan att kunna betrakta en annan människa utan att döma.
Det hela avslutades med grundaren för Glada Hudikteaterns grundare samt några personer från långfilmen som gjorde ett starkt intryck på publiken...
Har tiden just nu, som jag aldrig har annars, att kunna stanna upp och reflektera över både stort och smått. Egentligen vet jag inte om det är så klokt att göra det men man måste ju våga utmana sig själv i det också, annars stagnerar man och fastnar i mönster man inte vill vara eller trivs i.
Har kommit på mej själv att jag gärnar fastnar i ett fack, och vad allt det innebär, tex fotboll. Kanske inte så konstigt eftersom man känner sig trygg med det och kan det någorlunda väl. Men om man ska försöka ta saker till nästa nivå så behövs det ju något mer...jag behöver helt enkelt bli "bredare" i mitt tänk för att då blir förmodligen utbudet bredare också. För fy för att bli som killen på gymet, vars hela liv verkade hänga på storleken på biceps, oerhört smalt tänk!! Jag tänker då, hur skulle en sådan människa kunna dela med sig av något till nån annan om man är sååå självupptagen? Måste tänka ut nåt bra att säga till honom...
Som vädret är nu så är jag evigt tacksam för att jag även denna vinter inte kommer behöva vistas i kylen alltför länge...för jag HATAR att frysa!!
"Be yourself - everybody else is already taken"
Kommentarer
Trackback
