Trevlig helg!!!
Tre goa poäng mot ett av topplagen i serien. Inte dåligt, men vi kan mer än så, det måste bara plockas fram på ett eller annat sätt. Men nu har vi än en gång visat att vi tillhör toppen. Åh segersången - men det fattades nåt , jo schlagerdrottningen som ledde oss men det ordade upp sig ändå. Har ett mål till nästa hemma match förutom att vinna- att ta sig därifrån så fort som möjligt efter matchen =)
Fick på kvällen äran att besöka en annan Isakssons hus på förfest. Kul! Under husesynen konstaterades tillsammans med några lagkamrater att det fanns två otroligt fina rosa flickrum och ett pojkrum. Det var precis ett sånt rosa rum med Hello Kitty som man själv ville haft som liten. Intressant fråga var också om skiljsmässobarn är mer bortskämda än barn som har sammanlevande föräldrar eller inte. Materiellt ialla fall.
När vi kom in till stan trodde man nästan man hamnat i en turistort nån stans kring medelhavet. Finns det så mycket folk i Jönköping???? På Twin återfann vi både mer och mindre kända ansikten.... som tur var slapp jag se ett känt.... ----nyllet. Lyckad kväll!!
Det hade varit för bra om man också hade fått bevittna Ormaryd sno poäng för Mariebo. Men det var nära!!
Har fortfarande inte hört ett ljud.....sååå jävla bedrövligt....det kanske är så, som önskemålet är, att det kommer rinna ut i sanden... trots allt!
"Skjut inte upp det viktigaste i livet till senare"
Bristvara lr brist på att vara??
Regnet det bara faller ner och det blåser! Fy!! Vill inte bli blöt i håret!!!
Det är inte bara regnet som faller utan även motivationen till att träna... vet inte vad det är som händer... men har hört att det är inte enbart jag som tänker så. Tror inte enbart på att det beror på de senaste matchernas underprestationer. Har väl kommit över den svidande förlusten mot lokalkonkurrenten och t o m kunnat säga till dom att de gjorde en bra match. Men bita ihop är ju bla det som jag är bäst på just nu varför inte bara fortsätta med det en liten stund till. (?)
Igår var det grillning i mitt "lilla slott" och vi tittade på CL-finalen som Barca ägde. Slog också rekord i hur många personer som fick plats i soffan. Men vissa valde "ludret" på golvet istället. Trevlig kväll men jag har lärt mej nu att 3 kg lösgodis från Hemmakväll räcker inte i detta sällskap. Trots mycket mat så var "gasset" slut i halvlek. Så 6 kg är nog lagom!!! =)
Fick häromdagen en konstig känsla av att en av mina "så kallad vänner" visste något som hon inte ville jag skulle få veta. Och det kändes inte bra. Men med lite närmare efterforskning så tror jag på nåt sätt jag har klurat ut vad det är som pågår. Och jag hoppas verkligen att jag har fel. Har jag nu rätt så kommer jag släppa på många spärrar, jag lovar...
Annars händer det INGET. Och TIDEN den GÅR. Inte ens ett lite vagt tecken skymtar jag någonstans . TID, är för mej en bristvara just nu och förmodligen är det någon annan som SNYLTAR på MIN TID.
Får hoppas lite på helgen..... ;)
0-3 ?? =(
Målkalas fast för fel lag!!! Hur kunde det hända?? Vi som ägde större delen av första halvlek!!! Känner bara, bara och bara tomhet när jag tänker tillbaka på gårdagen. Det är väl så att denna serie kommer att avgöras på vem som för dagen har rätt inställning, bäst dagsform och den som spelar med störst hjärta. Kunskapen är av mindre betydelse antagligen!
Deppade tillsammas med en av mina manliga "vänner" igår och det kändes helt ok faktiskt med tanke på omstänigheterna, men jag verkar ha missat ett mycket trevligt party (såg det på bilderna). Men som sagt, här fanns nada partyhumor denna kväll.
Idag har min gråa jeep tagit mej med sällskap till Tranås utkanter för att kolla in B-laget som efter en mycket vacklande inledning tog tag i spelet och vann rättvist. Kul !!!
Min såpa i realtid har på nåt sätt fått en ny diminssion(lr hur det nu stavas) men den fortsätter..... Råkade trycka på tv:n och filmen hette "Vänner och flickvänner", så komiskt! Känner att för varje dag som går så tullas det på reserv-känslokapitalet nu. Varje gång jag hör ordet vän tillsammans med ett visst namn så hamnar det på minus-kontot. Det är nog bra att det gör det, för till slut (snart) kommer detta att vara avgörande tror jag. Inser mer och mer för varje dag att det inte kommer att bli som jag vill, och det börjar bli ok för mej med. Men jag säger bara nu eller aldrig och även allt eller inget!!!!!
Har en egen deadline om 26 dagar!!! Börjar bli lite bråttom nu, annars kommer det att bli en sån där ångestladdad högtid igen.....
Efter att klippt gräset, (medans min helt underbara lilla Smiley sitter vaken o tittar på i 1 h 15 min), sätter jag mej helt välfötjänt och tar mej ett par bira på soldäcket. Är i den stunden inte medveten om att jag om fem minuter ska gå en kamp med 2 stora bålgetingar som tror att de äger min altan. Adrenalinet steg när jag såg att de attackerade lilla Smiley som i lugn och ro åt sina majskrokar . Måste ringa försäkringsbolaget i morgon för sanering av "djälvulens egna husdjur"
Kommer förmodligen bli en händelserik vecka så det vill verkligen till att hålla ihop.
Måste passa på att bjuda in A-truppens spelare och ledare till grillning med CL-finalen på onsdag kväll hemma hos mej ca kl 18.30, kan bli bra och vi hoppas på nicet väder då.
Mer detaljer kommer på träningen. =)
Visst är livet underbart...
Eftersom läget är som det är och har varit undrar jag bara; ? Hur skulle jag kunnat reagerat på ett annorlunda sätt på det som har hänt??
På lördag har vi en otroligt viktig match med mycket prestige i. Det som kan göras är att tagga till tusen och att alla gör detta samtidigt. Och sen ska det vara positivt snack hela vägen, från alla som är HFF:are. För vi har absolut inte råd med att få domaren emot oss i en sån här match. Sen tänker jag själv försöka svälja ner taggtråden med en skopa självförtroende, (är det någon som har nåt sånt över får ni gärna dela med er).
Har gjort upptäckten att det spelar ingen roll om man köper nya dyra leksaker till sitt barn. Hon tycker mycket bättre om en gryta eller en tom plastburk än de där grejarna i glada färger som gör att det sen svider lite på konot sista veckan innan lönen kommer in. Vad vill jag säga med det egentligen?? Ja det låter ju rätt sunt ändå.
Det här kan tolkas på många sätt men det är bara man själv som kan sätta energin i rörelse, ingen annan kommer någonsin göra det...
"avslutsträning"!!!!
Vi hoppas givetvis på en bra träningsvecka och så tar vi nya tag inför helgens lokalderby. Spännande!
Har på förmiddagen idag diskuterat med mitt "bollplank" vad som är rimligt i min situation. Och svaret var precis det jag trodde. Det enda som kan göras just nu är att konstatera vilken otrolig missbedömning jag har gjort! "Verklighetsflykt"- den nya folksjukdomen! ;) Fattar inget!! Kommer heller aldrig att förstå! Nu handlar det bara om att bita ihop ännu mer än tidigare, om det går. Det är bara det att det känns som om någon har placerat en tidsinställd bomb på mej. Jag vet inte riktigt vad den är inställd på, när den kommer att utlösas och hur mycket explosiva ingredienser den innehåller!
Framtiden..... den kan man bara spekulera i, men den ser mer ljus ut för vissa än för andra.....
"Live-såpan" - del hundrafemtioelva och en halv av ....
Ibland vill man höra saker som man egentligen inte vill höra men som på nåt vis är nödvändig, för att ta sig vidare. Det viktiga i detta är att det måste komma från en säker källa. Detta hände nämligen för ett par dagar sen. Har nog inte förstått vidden i det hela ännu men det kommer, var så säker. Fick höra sånt som fullkommligt äcklade mej. Åh vem fan är "Per". Mycket märkligt med två identiska livsöden i samma stad. (Menar inte b-lagspelle)
Det verkar finnas en del som tror att Jönköping med omnejd är stort nog och där det går att gömma sig bakom " ingen-vet-vem-jag-är". Men det är klart det beror säkert vartifrån man kommer från början. Har man bott här i hela sitt liv så vet många i varjefall vem jag är och många känner ännu fler som känner mängder osv.... Informationen sprids snabb nuförtiden i detta stressade snabbgående it-samhälle.
Någon ro i själen kommer jag inte få förrän... (det kan jag inte ens skriva, ifall det är någon som granskar detta). Eller att det kommer skilja minst en dags flygresa eller nåt.
En liten episod som utspelade sig på ett café i Gränna i förra veckan har väl säkert nått de som behöver få veta, eller inte veta. "Ingen rök utan eld" Detta senarie kom till min kännedom i onsdags så, stackars inblandade!
Tycker det är helt fantastiskt att se att det finns de som lever med filosofin - att om jag inte bryr mej eller lotsas som om det inte finns så är allt som om ingenting har hänt. Underbart liv det måste vara! Önskar jag hade besuttit en smula av den förmågan.
Måste passa på att tacka alla bloggläsare. Ser nämligen att antalet läsare ökat lavinartat de senaste inläggen. Kul!!!
Ska försöka sova lite till innan jag går ut och klipper ytterligare en bit på grannens taggtrådstaket för att ha det till frukost.
Det är match idag -TAGGA
Varför ska det behövas?
Och det är grym inställning i minst 90 min som gäller på lördag. För det är bara under de minst 90 minutrarna som är på planen som man kan påverka resultatet, inte varken före eller efter matchen, som 08-an brukade säga till mej.
Lite överraskande var det att under dagens träning fick jag en liten tavla av "Bosse på cykeln" som uppskattning för mina insatser i blårandigt och att jag hade kommit tillbaka i spel och gjort det så bra. KUL! Bara och suga åt säg av allt positivt.
Det som inte är positivt är att mitt övriga liv inte är positivt! Funderar på vilket som är minst jobbigt och minst smärtsamt. Det långsamma farvälet eller det snabba farvälet. Känner att det långsamma farvälet redan har påbörjats för ett tag sedan. Och det är otroligt smärtsamt att gå och dra ut på saker. Så på nått sätt upplever och kommer jag få uppleva båda, tror jag. Kommer nog aldrig förstå varför? Det var väl menigen så.! Ödet var inte på min sida denna gången! Men när man inte längre kan försvara saker för sej själv, då är till och med min gräns nådd. Vet inte om det finns något och isf vad det skulle kunna vara som skulle kunna ändra mitt egna beslut nu! Så nu handlar det mycket om hur man på bästa sätt ska kunna ta sig igenom denna sommaren också, (förra var jobbig, men denna blir nog värre), och samtidigt försöka hålla god min och vara en bra "mammapappa". Men tiden läker alla sår, även de där djupa infekterade som är sååå ömma......
"....I had to find the passage back to the place I was before..."
En mindre bra "live-såpa"!
På gårdagens träning belönades vi med intervalllöpning och bålträning. Jag tycker verkligen om att springa! Tror det är en mognadssak. Har den förmågan när jag springer att jag kan stänga av hjärnan och bara springa, känns bra! Men var inte speciellt nöjd med mej själv när jag var tvungen att kliva av. ATT VIKA NER SIG FINNS INTE!!!! Jag var då tvungen att uttrycka ett och annat fult ord. Men en av de mycket kompetenta tränarna tyckte det var bättre att spara sig till lördagens viktiga match, och inte slita för mycket på benet i onödan. Så när sista omgången intervaller gick så låg jag ner och gjorde nån form av pensionärs-övning som vår rehab-ansvarig hade rekommenderat. :( Det är bäst och lyssna på kroppen kanske, för i matchen mot mej själv är jag inne på sista övertidshalvleken med golden-goal!
Önskar jag kunde ta tag i saker som jag beöver ta tag i. Men som situationen ser ut så är jag bara på väg ännu längre in i återvändsgränden!
...you can check out any time you like, but you can never leave!
Fortfarande törstig!!!
Det blev en livad kväll på Torpa hos det otroligt vackra paret, Karin&Matte. Himla trevligt att stora delar av Hovslätts herrlag hade hittat dit också ;) Det blev ingen dans på bordet för min del, men det fanns andra som visade vad de gick för, fast då på en stol. =)
Kvällen avslutade Carrie, Samantha, Charlotte och Miranda i utesoffan på Twin med varsin Cosmopolitan när klockan var alldeles för mycket för att dricka drink, men god var den.
Förmiddagen har bestått i att, över en mycket smarrig fika med den andra målskytten analysera matchen och det så kallade livet och dessutom inte försöka tänka på hur illa jag egentligen mår av gårdagens överkonsumtion av flytande godsaker.
Har kommit fram till att jag för både min egen skull och för mina underbara prinsessors skull måste försöka njuta av min sista sommar då jag får vara föräldraledig. För förmodligen kommer det inte hända igen att jag får den förmånen och jag vill det inte heller en gång till.
"Det handlar om att bestämma sig och ta ett beslut, och om det blir fel får man korrigera det i efterhand." som en av våra mycket kompetenta tränare nämnde inför matchen igår. ( Jag hoppas även det gäller utanför planen också) Men man måste fan bestämma sig! Sen finns det vissa saker som inte går att ändra på i efterhand, men man kan alltid försöka.
I det långa loppet tror jag inte att en person kan betyda så mycket för nån , så man är beredd att "dela" den med någon annan. Det låter inte sunt! Men situationen blir svår när hjärtat säger en sak och förnuftet en helt annan.
Fick för ett par timmar sedan fick jag ett meddelande från en person som jag inte trodde skulle höra av sig till mej. Blev mycket förvånad men kände samtidigt att det var starkt gjort av henne. Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mej till detta än men det ger väl sig med tiden.
Känner att förändringarnas vind håller på att svepa in och med allt vad det kommer att innebära. Och man själv gör vad man kan för att allt ska bli så bra som möjligt.
Hoppas det räcker till!
Man är ju "bara" människa!
Det finns saker som händer runt omkring som jag förstår att jag "definitivt" inte har i egna händer, såg detta igår på de ansiktsuttryck jag skådade. Nu vill det verkligen till att leva i nuet...
Inför helgens match verkar det bara vara den otroligt duktiga, seriösa och passningssäkra vänsterbacken och den mycket lovande, unga forserumsbon som inte har ont någonstans. Men det är ju ett helt dygn till vi ska spela så vi ska samla ihop oss och tagga till. De ska fan inte ha med sig tre poäng från Vallen. Det är våran match det här. Blod, svett och tårar och Elvis i bilen. Men sen är det ju fest efter också. =)
Om det inte ösregnar ute nu så har jag minst 1 timmas gräsklippning framför mej. Man får se det positivt, man får röra på sig och få frisk luft.
Detta tänkvärda citat kan verka aning motsägelsefullt med ta¨nke på vad jag skrev innan.
"Jag är intresserad av framtiden för där ska jag tillbringa resten av mitt liv."
"Det förflutna har ett ankare som håller oss kvar"
080815 "Läget känns förtvivlat! Har haft tårar i minst 2 timmar och förstår att den sista droppen inte har fallit ännu. Har precis skickat iväg det sms till Suz som jag skulle ha skickat i eftermiddags. Det är verkligen förtvivalt, kl är 22.30 och känner mej som den mest ensamma människa i hela världen. Har nog alltid vetat att den dagen skulle komma när jag skulle få det beskedet..." ".....hur många vändningar mellan hopp och förtvivlan klarar en människa av under en livstid? Har aldrig tänkt på just det tidigare."
Vad är nu detta???? Från en bok som ännu inte är skriven kanske.
090504 Läget känns förtvivlat! Detta får mej att tänka på vad en vän sa ;- Vissa människor är dåliga för oss andra, det bara är så... (men naiva jag vill inte det)
Ibland önskar jag verkligen att det gick att tänka bort saker. Men det handlar om att tänka rätt!
Är rädd för att jag inte har det här i egna händer längre, om jag läser mellan raderna. Men förmodligen blir det nog bäst så ändå... och till slut så får man se vad det var som var mest betydelsefullt.... SÅÅÅÅ SYYYNND!!! Jag, som i vissa stunder, i rätt sällskap, kände mej oslagbar!
Tre nya poäng hämtade vi på bortaplan i söndags och så fick vi sjunga segersång på planen oxå. Härligt! Man får glädjas med varandra för vi är jäkligt stabila. Nästa match får vi säkert mer och göra i backlinjen iaf. Man får be en bön för att mitt vänsterben håller, det som börjar skvallra om min ålder, det jävlas trotts att jag bett det att det ska hålla käften. :) Får kanske ta det lite lugnare och mata det med den gröna thaikrämen.
Gjorde en reflektion efter matchen. Det är tre spelade matcher och vi har inte retat ihjäl oss på någon dålig domare. Men vi har ju heller inte varit i Vimmerby ännu! =)
Nu måste jag bara krypa ner bredvid min lilla Smiley, hon som än så länge är så ovetande om det mesta. Men det här är nåt som jag får fortsätta att fundera på. Är kärleken en farlig drog eller är det den som håller oss vid liv?
