Stina - så som det är

Efter den tredje provpackningen går väskan att stänga igen. Nu gäller det att se till att få i lite av det som prioriterades bort för några timmar sedan. Men allt är ju så billigt så egentligen skulle man göra som en av mina kollegor sa: Ta med en bikini, kreditkortet o en tandborste så så fixar du resten på plats.
Lite smått overkligt var det allt att ta förväl av de underbara kollegorna som man helst skulle velat haft med sig på resan. Men kul att det kommer ner några goda vänner och familj iaf.

Jag är förväntans full över vad som kommer att hända och det är ju det som gör livet spännande när inte allt är förutsägbart...ett miljöombyte och lite perspektiv på tillvaron är aldrig fel. Ska se om jag kan söka upp de stora oranga skyltarna "The Retreat"  på Klong Dao beach, skulle gissa att det finns personer som skulle behöva en long stay där....

"Nu vaknar blommorna på marken, nu smälter isarna till slut
nu sjunger fåglarna i parken, och vintern rinner ut
och om du undrar mår jag bättre, ja blivit van jag klarar mej
men jag har tänkt så många nätter hur det går för dej, hur det går för dej
Du, du har förlorat mer än jag, jag har alla minnen kvar, du är med mej varje dag
om du ska jag tro på allt jag hör så är det du som är förstörd, du har förlorat mer än jag...."

-Peter Jöback