Centralisering utarmar organistationer...
Lite reflektioner från min tripp till Stockholm nu i vecka, samt ganska djupa diskussioner i sen timma på hotellrummet...giller verkligen sådana samtal om livet, meningen med vissa saker samt relationers vara eller icke vara...
Alla kommer vi gå samma väg, fast vi kommer att göra det olika fort. (Tänk om man kunde få hoppa över lärakännabättre-skavigåytterligareettsteg-fasen i ett nytt förhållande). Såg en skylt i ett fönster med texten "Det är insidan som räknas". Funderar mycket på de orden! Eller, är det så mycket att fundera på?
Om man kan påverka sin situation så mår man så mycket bättre och kommer resultera i att ha ytterligare kraft och orka att hjälpa andra som ännu inte ha nått dit...
Känslan av sammanhang... Saker och ting måste vara begripligt för att man ska kunna förstå livet och veta vad som förväntas av en. Det man tar sig för ska vara hanterbart så det inte blir för överväldigande, för man vill ju på nåt sätt alltid räcka till... Det vi gör måste dessutom finnas en meningsfullthet med också...
Men tycker man livet går för fort...så tycker man väl ändå att man har ett rätt bra liv ändå...
Bilder från bla lussekattbaket häromdagen och lite annat softande
" För starka är det lättare att lyssna. När starka debatterar är andras inlägg irriterande avbrott i den egna monologen. Att lyssna på andra kunde äventyra de egna argumentens obestridlighet "
Alla kommer vi gå samma väg, fast vi kommer att göra det olika fort. (Tänk om man kunde få hoppa över lärakännabättre-skavigåytterligareettsteg-fasen i ett nytt förhållande). Såg en skylt i ett fönster med texten "Det är insidan som räknas". Funderar mycket på de orden! Eller, är det så mycket att fundera på?
Om man kan påverka sin situation så mår man så mycket bättre och kommer resultera i att ha ytterligare kraft och orka att hjälpa andra som ännu inte ha nått dit...
Känslan av sammanhang... Saker och ting måste vara begripligt för att man ska kunna förstå livet och veta vad som förväntas av en. Det man tar sig för ska vara hanterbart så det inte blir för överväldigande, för man vill ju på nåt sätt alltid räcka till... Det vi gör måste dessutom finnas en meningsfullthet med också...
Men tycker man livet går för fort...så tycker man väl ändå att man har ett rätt bra liv ändå...
Bilder från bla lussekattbaket häromdagen och lite annat softande
" För starka är det lättare att lyssna. När starka debatterar är andras inlägg irriterande avbrott i den egna monologen. Att lyssna på andra kunde äventyra de egna argumentens obestridlighet "
Kommentarer
Trackback
