And now the end is near and so I face the....

Så börjar en av mina favorit låtar; My way av Frank Sinatra. Den gör mej glad. Och man ska ju göra saker som man blir glad av säger de som vet!
Nu har  man en ny "spännande " vecka framför sig. Eller inte! Den som lever får väl se, höra eller uppleva!

I lördags blev det tre härliga poäng i hemmapremiären och 90 minuter i benen samt skönsång både på V-vallen och i omklädningsrummet. Gott jobbat! Inför nästa drabbning tätnar konkurrensen ytterligare  om de 11+5 platserna som ska få åka med till Ormaryd på söndag.  Detta pga av att det kommer tillbaka två målsprutor efter både kortare och  längre tids skada.

Idag på morgonen vaknade jag inte av den lilla handen som med all sin kraft brukar försöka vrida om min näsa utan av ett fasligt surr som kom från luftventilen i sovrummet. Det första jag tänkte på var; -Hämta RADAR! Det mycket effektiva bekämpningsmedlet som dödar allt i en omkrets av en meter. Fick även gå en sväng på utsidan av huset och kontrollera hur många de var som surrade där. När jag gått runt hela huset inser jag att jag måste åka och köpa betydligt fler flaskor RADAR, om inte förra sommarens händelse ska upprepas. Efter att varit borta hemmifrån tre dagar upptäckte jag ett stort bålgetingbo där ingen geting var mindre än 5 cm lång. Usch!! Detta är en av baksidorna av att vara husägare. Men fördelarna överväger alltid, hade aldrig velat sitta i en lägenhet inne i stan, och absolut inte denna årstiden. Den tiden är definitivt förbi för mej.

Måste bara avsluta med att jag är  fruktansvärt tacksam för att det finns så många människor som  är så omtänksamma och bryr sig i denna helt främmande nya världen jag hamnade i för några veckor sedan!

"Att existera är enkelt. För att leva krävs det mod - dagligen!"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0