Stina - så som det är

Vad ska man egentligen ta sig till en fredag när det inte är träning... Tända lite ljus, knäppa upp en burk, sjunka ner i soffan och zappa...rätt ok faktiskt.
Arbetsveckan har flytit på rätt bra även om det faktiskt är betydligt mycket , mycket kämpigare att jobba heltid. Tre av fyra dagar denna vecka har jag vaknat med huvudvärk, då inte alla gånger självförvållat. Jobbet har blivit lite enklare och lättare att gå till nu när det har anslutit ytterligare två nya superdundertrevliga kollegor för en månad sedan ungefär. Vi är ett kanon-lag vi i UGA. (ni andra me)
Men de senaste veckorna har det tillkommit fler underbara människor i mitt liv än det antal som valt att lämna. Så är det bara, säker naturens gång.
Förkylning som inte vill bryta ut riktigt gillar jag inte. Jag tror att antingen blir man bättre eller så bryter det ut ordentligt. Så jag blev inte sämre iaf av löpningen runt båda sjöarna i dag. Älskar att springa och har inte klagat ett löppass på över två är nu.

Imon hoppas jag på hinna göra förberedelse för en sandlåda till Smiley, som ska staketas in på någort sätt. Sen ska nog grillen fram. Kanske blir det premiärgrillning hos mej redan i morgon, men det hänger ju lite på vädret också. Annars kan det bli El Classico på Torpa nånstans....

En fredagkväll med kina och godis ( men inte för mej ):

      

" Den ökande pulsen, adrenalinet som strömmande genom kroppen och hennes tvekan - som han kunde driva till villighet - gjorde hela hans väsen levande. Han fanns när hon vill ha honom. Vem hon var spelade ingen roll! "